Ojdå

Gloppedalsbekken

De var en tid sen senast... :) Tiden går bara så fort! Tyvärr och lyckligtvis...samtidigt. Den här månaden har rullat förbi jätte fort! G's syster med man och son (på 9 månader) har varit här i Norge på besök sen 1.3 så har spenderat en hel del tid med dem. Och så åkte vi hela konkka rånkkan till England andra helgen i Mars, dvs. 6 vuxna och 3 barn, för att fira G's famo och fafas 60-års bröllopsdag! Ganska fint tycker jag!! :) Vi hade faktist jätte roligt under resan och hann t.o.m. se byn där Shakespear föddes och bodde!! Men var nog också skönt att komma hem och få lite "ensam" tid... familjer är kiva...i små mängder.. ;)

Nu har vi hållit på och packat lådor, för vet ni vad! Nu är det bara 9 dagar och ca 20 timmar kvar, så sitter vi på första flyget mot Melbourne!! :) Flyttlådorna skall köras in nästa tisdag, så tid har vi ännu, men man får nog lite fundera hur man ska packa lådorna och vad som sen kommer med i handbaggage... 

Lätt är det ju inte att flytta sådär långt bort, psykist menar jag. Visst väntar ja jätte massor på det och känner en stor spänning inför det, men samtidigt är det nog ganska skrämmande också. T.ex. det att engelskan inte är ens första språk (fastän hur bra man än talar de så är det inte ännu som ett modersmål åt mig), vilket gör att man inte alltid förstår alla diskussioner och då inte kan riktigt hoppa in dem heller. Eller de att alla int riktigt fattar ens finska mentalitet och finska funderingar... kanske är de det svåraste tror jag. Att måsta förklara varför jag tycker på mitt vis.. Får ännu förklara för G ganska ofta varför jag är och tänker på mitt sätt. Men man måst väl lära sig att anpassa sig och så måst man lära sig att förstå varför andra tycker helt olika (även om de dom tycker och tänker är helt fel ;)). För tillfället e jag nog bara så trött och lite spänd inför vad som väntar oss så ja beter mig lite som en 7-åring... men kanske är det helt förståeligt... 

Where Shakespeare was born

It's been a while... time just goes so fast! Luckily and sadly at the same time. This month has gone past so fast! G's sis with hubby and son have been visiting here in Norway since 1st March. So we have spent most of our time with them. The whole group (6 adults and 3 kids) also headed to UK to celebrate G's grandads and grandmothers 60th wedding anniversary the second weekend in March!! That's amazing!! The trip was really nice and we had lots of fun :) (believe it or not..) We even had some time to do some sight seeing and visited the town where Shakespeare was born and lived. But as always, it was nice to come home and spend some time alone :)

Now we've also started packing up the boxes that are about to be sent to Australia next week. Even if we don't really have much stuff, it's still a hassle to figure out what can be boxed now, what are we still going to use and what will go into the suitcases that we take with us...

And to move this far away isn't easy, not on my mind at least even if I try not to think about it too much. I do look forward to it a lot, but at the same time it's a bit scary. One thing that feels scary is that even if I speak "fluent" english, it's still not my "first" or even "second" language...and I still can't keep up with all conversations or pitch in as I don't know all the right words or terms.. and maybe the hardest thing is the cultural difference. How and what I think is maybe not the right way of thinking for everyone else, it's just the way I think and feel as a Finn. And it's sometimes hard to have to explain that...or even worse, when you don't have to explain it but you just get misunderstood. But I guess it's something you have to get used to and also learn to understand that not everyone thinks like I do and I need to understand why they think like they do...and accept it (even if it sooooo wrong ;) in my mind that is..).

L